“Rena kennelklubben” lyder folkhumorn kring direktörer som nu “pudlar” i parad för sina mångmiljonbonusar, fantasipensioner och allmänna trixande i en egen ekonomisk gräddfil mitt i krisen.
Jag vet inte vilka kommunikationsrådgivare SEB:s Annika Falkengren, AMF Pensions Christer Elmehagen eller Tredje AP-fondens Kerstin Hessius har haft under de senaste veckornas stormande.
Men om ni tittar på TV-inslagen ovan så tror jag ni, liksom jag, inte blir alltför imponerade.
De har haft fingrarna i syltburken, som jag skriver om här, och går ur historierna med ordet “girighet” intatuerat i pannbenet och i flera fall förlorar de också pengarna.
En slentrianmässigt utförd “pudel” som en universallösning på folklig kritik och vrede kan till och med förvärra det hundliv bonusdirektörerna nu upplever. För den innebär helt enkelt ett underskattande av människors intelligens. Folk förstår ju att direktörerna med glädje hade behållit alla pengar - om de inte avslöjats “mitt i akten”.
“En bra pudel” ska innehålla en rejäl ursäkt, en acceptabel förklaring till det som hänt och en trovärdig plan för att förhindra att liknande fel upprepas.
Exempel på “bra pudlar” är Ingvar Kamprads handskrivna ursäkt till personalen om nazismen under hans ungdomstid, Gudrun Schymans framträdande om sin alkoholism i en morgonsoffa och Jan O Karlsson (pudelbegreppets upphovsman) när han avstår sin statsrådslön och krälar i stoftet för SVT:s Jarl Alfredius.
I samtliga fall ber de berörda om ursäkt och de förklarar sig. Att Kamprad skulle “återfalla” till nazism faller på sin orimlighet, Schyman tar in på ett alkoholisthem och Karlsson fortsätter jobba gratis som biståndsminister.
Riktigt usla pudlar är Ludmila Enqvists “Förlåt-mig-brev” till svenska folket när hon hade dopat sig för att vinna en bob-tävling och riksdagsman Jan Emanuel Johanssons nyligen efter försöken att göra fantasiklipp på sina fastigheter.
Vän av moral kommer kanske inte att gilla detta, men mitt råd hade varit att styrelseordföranden i SEB, AMF Pension och 3:e AP-fonden hade tagit hela den mediala smällen för bonusar och pensioner och låtit sina direktörer slippa “kennelklubben”. Att förklara att du är värd ersättningar på över 100 miljoner, som i Elmehagens fall, är snudd på omöjligt även för retoriska storstjärnor av Obamas och Churchills kaliber.
Genom pudlarna har de, faktiskt ganska mycket i onödan, inte bara fått bära hundhuvudet utan dessutom blivit personliga symboler för mänsklig girighet. Frågan är om deras personliga varumärken någonsin helt och hållet kan återupprättas - tänk på ABB-chefen Percy Barnevik, vår kanske största industriella företagsledare innan han släpades i gruset efter sin pensionsskandal.
/Paul Ronge
Andra skriver intressant om kommunikation och bonusar.
Det här inlägget skrevs lördag, mars 21, 2009.
Tags: Add new tag, bonus, finanskrisen, kommunikation, PR-konsult, PR-konsulter, pudel
Du kan följa alla kommentarer till inlägget via RSS 2.0 feed.
Du kan svara på inlägget eller Trackback från din egen sida.
21 mars, 2009, 18:48
Det värsta med den här nya “kennelklubben” är att det verkar dessutom som om det pågår en slags inavel.
Kanske snart dags att bygga små hundhus och korta av löplinorna. Allt för stor frihet, utan insyn, verkar inte ha främjat aktiviteten av hjärnceller som producerar empati och ödmjukhet.
22 mars, 2009, 06:00
[...] Pudlar kan FÖRVÄRRA hundlivet! [...]
22 mars, 2009, 08:21
Okej ett gäng luspudlar med andra ord eller är dom i själva verket pitbulls? som alla pudlar så gillar dom att klia varandras ryggar, i scratch yours and you scratch mine
Hur Wanja ska klara sig ur denna återvändsgränd förstår inte jag. hon är också skicklig retoriker eller kanske mer säga mycket med noll substans men nu…..
22 mars, 2009, 15:49
Mycket bra skrivet! Nobelstatus! Det är för äckligt nu. Orden räcker inte till. Elmehagen har jobbat för pengarna. Jasså! Ingen är värd så mycket pengar. Nobody!
Wanja i sin röda skinnkappa är också too much. Känner mig lite lätt illamående när jag se hennes förljugna väsen i TV. Jag tar bort ordet väsen - det är för fint för henne. Byter till nuna istället. Ser hennes förljugna nuna.
LO - Arbetarna och Rättvisan. Kanske lika bra att Schlingmann snor rättvisebegreppet inför nästa valrörelse som dom tänker göra.
23 mars, 2009, 09:16
@Helena: Att själv bygga upp en förmögenhet är inte fel, tvärtom visar historien att entreprenörer med 90% sannolikhet är serieentreprenörer dvs de investerar vinsten i nästa äventyr och därmed skapar nya företag och jobb. Det som skiljer den politiska och stora delar av finansmarknaden är att alla är anställda, ingen har byggt något och de har skapat sina egna regler utan kontroll av oss. Vårt direktägande av aktier har gått kraftigt ner sedan 60 talet och sparande i fonder upp vilket ha gynnats av staten. Problemet är att de som äger fonderna har oligopol på marknaden och sätter sitt eget pris, dvs cirka 1 procent av ditt kapital tar dom varje år för att ge dig en dålig tjänst.
Vi kan bli förbannade i hundra år minst om bonusar men inget kommer att förändras tills vi tar kontroll över marknaden själva.
23 mars, 2009, 10:40
Nils: Vi måste rida i natt! Jag blir mer och mer impad av Ingvar Kamprad som inte sålt ut sig på börsen. Skitbra! Javisst är det stor skillnad på att vara entreprenör eller anställd. Dom anställda jobbar ju med andras pengar och det är väldigt lätt att slösa med andras pengar. Entrepenören är alldeles intill pengarna eftersom det är han/hon som satsar.
Håller på att sätta mig in i derivat, hedge och naken blankning och blir mer och mer förbannad. Bo Lundgren har varit over there och ska hjälpa till. Det finns ett stort problem med jenkarna för dom tror att staten inte kan äga banker. Istället får dom stå ut med den privata penningkartellen Federal Reserve som skinnar medborgarna i Amerika år ut och år in. Nu ska Geithner och Obama ta över efter Hank Paulson och rädda Amerikas finansiella system genom att ta hand om dom giftiga lånen som ingen vill köpa. Hur kan dom ha kommit till i första rummet kan man undra. Är inte hela Wall Street det största Ponci-spel världen skådat. Skulle tro det.
Man behöver inte vara vänster för att tycka att bankerna ska ägas av staten. Det tycker jag och jag hatar kommunister. Abraham Lincoln var ingen kommunist men han förstod det här med pengarna och införde greenbacks - räntefria pengar till ett fast värde som staten gav ut. Han ville att nybyggarna skulle få jobba under säkra förhållanden och bygga upp landet. Internationella bankeliten fick spader och mördade honom. Sen införde dom Federal Reserve System som dom flesta tror är amerikanska staten. No way baby! Världens största bedrägeri kliver så sakta fram med nätets hjälp. Inte undra på att makterna vill censurera både här och där. Tyvärr är politiker och ekonomijournalister så himla okunniga. Det ska bli kul att se hur dom kommer att tackla det här med Feds när sanningen når dom. Kommer dom att våga skriva? Kommer dom att våga ställa rätt frågor?
Fedreral Reserve trycker dollar i parti och minut utan ha befogenhet att göra det. Sen får staten låna - man skapar pengar (ur skuld) utan värde. Pengar som staten - medborgarna - ska betala ränta på. Man betalar alltså ränta på luft. Allt är bara bokföringsposter eller trolleritrick. Det roliga i hela kråksången är att staten själv hade kunna trycka pengarna i första rummet. Utan att gå via Feds. Men då är det ju inga privata som kan tjäna på det hela och kontrollera hela systemet. Om dessa bedragare får hållas kommer Amerika att göra konkurs om några år. Obama, Bernanke & Co vet det och därför fortsätter dom som vanligt. Man måste hålla skenet uppe. Deras girighet kommer att leda till kollaps och som otroligt nog blir räddningen för USA och världen som behöver ett nytt finansiellt system.
Vill ni lära er mer om hur det förhåller sig med myterna om pengarna och USAs sjuka finansiella systemet ska ni läsa en just översatt bok: Bankerna och Skuldnätet. Finns att köpa här:
http://www.anarchos.se
30 mars, 2009, 15:12
““En bra pudel” ska innehålla en rejäl ursäkt, en acceptabel förklaring till det som hänt och en trovärdig plan för att förhindra att liknande fel upprepas.”
Paul, men en riktigt bra pudel bör också innefatta en praktisk handling, såsom att den skada man orsakat, man också ser till att reparera genom att t.ex. betala tillbaka stålarna man snodde (om talspråket ursäktas).