Bloggandet har för min del legat nere en tid. I mitt fall heter orsaken Twitter. Mikrobloggandet ger en mycket snabbare diskussion, man får mothugg eller medhåll direkt och på Twitter finns också de vassaste bloggarna (och många journalister).
Under senare tid har jag på Twitter varit inblandad i en diskussion om betalning för nyheter på nätet. Risken med att debattera på 140 tecken är att debatten lätt urartar på grund av det minimala utrymmet att nyansera och föra en mindre tvärsäker diskussion utan prestige och skygglappar.
När det gäller tidningarnas ekonomi, i en tid när nedskärningar och nedläggningar gÃ¥r som en präriebrand över världen (följ @themediaisdying pÃ¥ Twitter - Boston Globe, Washington Post, New York Times) är jag allergisk mot tvärsäkerhet och “quick fixes”.Â
För kom ihåg: Media är rent generellt BRA på att tjäna pengar. Kreativiteten är stor. Tänk bara på tilltaget att sälja tidningar med hjälp av DVD eller böcker. Eller sinnrika lokala löp.
När Aftonbladet, med sin ledande roll som mediahus och med Sveriges mest lästa webb förklarar att 100 personer måste bort, är det kris på allvar. Och chefredaktör Thomas Mattsson medger att Expressen kan tvingas följa efter.
När Svenska Dagbladets utvecklingschef Bo Hedin avgÃ¥r därför att sparknivar krympt resurserna för innovation och utveckling är det ett ruggigt bakslag för Svenskans möjligheter att hitta bra “nya betalningsmodeller”.
Hedin var en spjutspets redan när Aftonbladet “mackifierades” kring 1990 - teknisk och ekonomisk. Hade det funnits enkla grepp att göra nätsatsningarna mer lönsamma hade han med stor sannolikhet hittat dem.
När jag reagerar pÃ¥ trosvissa svenska “The Long tail”-lärljungars mässande av mantrat “nya betalningsmodeller” är det inte bara för att jag bedömer att deras samlade kunskap om medieekonomi ryms pÃ¥ Bo Hedins ena tumnagel. Det är ocksÃ¥ för att jag med stor olust drar mig till minnes de självsäkra IT-profeterna jag medietränade runt 2000. De ville alla att jag skulle lära dem klatschiga oneliners sÃ¥ de via media skulle bli “Last man standing” i konkurrensen. De var som wrestlingbrottare i prÃ¥lig neon. Synas och glänsa var prio ett - svarta siffror och fungerande verksamhet fick komma sedan. “There can only be one”, sade de ungefär som i Scifi-serien “Highlander” och naturligtvis var just den som för tillfället satt framför min TV-kamera “The Chosen One”.
Vi vet hur det gick - en massa människor förlorade väldigt mycket pengar, medan några av de mest vältrimmade IT-munlädren hann sälja sina aktier till fantasipriser i tid och kunde ta flera års semester med sina miljoner.
Den tidens “Gurus” talade hÃ¥nfullt om “Den gamla ekonomin” och hävdade att det aldrig mer skulle bli lÃ¥gkonjunkturer (sic) med deras Nya ekonomi!
Jag ser samma drömmerier och verklighetsfrÃ¥nvända snack hos de nya profeterna som talar föraktfullt om “Gammelmedia” som inte kan orientera sig i en ny tid.
Jag tycker man ska lyssna på många, men kritiskt.
Joakim Jardenberg skriver här om matematik för nybörjare. Jag kommer att tänka pÃ¥ Peps Perssons blueslÃ¥t “Falsk matematik”. Om det var sÃ¥ lätt och om alla vi “nybörjare” fattade noll sÃ¥ borde Mindpark idag vara Sveriges mest intressanta företag inom medievärlden. Hmmm Mindpark, finns det..?
Den amerikanska medieveteranen Jeff Jarvis är däremot intressant. Hans tonalitet är ödmjuk och sökande. Han uppmanar oss att tänka, ställer här ett antal relevanta frågor och får också mothugg i intressanta kommentarer.
I denna bloggpost av Thomas Frostberg tas Rapidus som exempel på att människor är beredda att betala relativt dyrt för nischad och exklusiv information. En viktig iakttagelse i bloggen är att detta inte kan vara den enda finansieringen av media, det finns ingen enkel enskild lösning.
Så svarar också Thomas Mattsson mig på Twitter - det krävs flera samverkande betalningsmodeller:
@paulronge Det finns ju olika sätt att betala pÃ¥. Prenumeration, micro pay, titta pÃ¥ banners, personuppgifter i kunddatabaser… osv.
Den gamle tidningskapitalisten Murdoch nystartade denna diskussion genom att tillkännage att han, efter Wall Street Journals koncept, kommer att ta betalt på nätet i framtiden.
Idag lever jag i ett intellektuellt Eldorado. Jag läser alla svenska dagstidningar, Financial Times och Washington Post på nätet. Jag ser franska TV5 i webbTV och läser Le Monde och ibland El Pais. Fullgod journalistik som naturligtvis kostar att producera.
“Ebberöds bank” har Anders Ahlberg i Medievärlden kallat det.
Självklart är detta ohållbart i längden.
Tänk om alla tyngre media skulle bestämma sig för att helt enkelt stänga ner sajterna en period och se om de betalda pappersupplagorna ökade? Och kallt nonchalera om konkurrenter spelar gratis. Efter en tids omdisponering (förhandlingar med tryckerier etcetera) kunde man göra tvärtom - lägga ner papperstidningarna och ta betalt för nätupplagorna. Säkert omöjligt att genomföra men en variant pÃ¥ “No pay, no play” som är den röda trÃ¥den i alla andra verksamheter i kommersiella samhällen.
/Paul Ronge
Andra skriver intressant om medievärlden.Â
Â
Â
Â
!
Det här inlägget skrevs torsdag, maj 14, 2009.
Tags: Aftonbladet, Expressen, journalister, journalistik, lyssna, marknadsf��ring, Mindpark, Paul, Ronge, Twitter, Washington
Du kan följa alla kommentarer till inlägget via RSS 2.0 feed.
Du kan svara på inlägget eller Trackback från din egen sida.
14 maj, 2009, 21:01
Jag är inte så säker att du har rätt i dina slutsatser.
Om jag uppfattar dig korrekt så utgår du ifrån att vi läsare skulle sakna tidningarna om de slutade att finnas på nätet? Jag är inte så säker.
Ett dagsfärskt exempel är de problem Google hade bara för några timmar sedan. Jag och många andra gick inte in på någon nyhetssight när vi sökte information. Vi sökte på Twitter något som även du skriver om. Det är där man får de snabbaste och bästa nyheterna när något händer.
Varför skall jag betala för dessa nyheter?
14 maj, 2009, 21:11
Tack för inlägg!
Nej, jag är heller inte säker, tycker tvärsäkerhet inte hör riktigt hemma i denna komplicerade frÃ¥ga. Men tänk pÃ¥ hur mycket av inläggen pÃ¥ Twitter som handlar om länkar frÃ¥n nätartiklar. Min kärnfrÃ¥ga är väl snarast: “No pay, no play”.
PÃ¥ nÃ¥got sätt mÃ¥ste all fantastisk journalistik som utförs betala sig och där är min misstro mot “IT-profeterna” med sina “nya affärsmodeller” djup.
14 maj, 2009, 23:08
Lite som Arbetsförmedlingen!
Om det inte finns arbete så kan man inte trolla.
I en “Free Market” on market street sÃ¥ mÃ¥ste man tänka pÃ¥ de 4 P´na , Produkt, Plats, Pris och PÃ¥verkan.
Funkar inte detta då måste man Diversifiera. Man måste tänka nytt och fråga vad kunden vill ha på olika delmarknader. Tänka om, tänka nytt. Ibland handlar det om Globalisering, Centralisering men nu kanske det hanldlar om decentralisering och belysa lokala intressanta frågor som är specifika. Generella Globala eller Centrala frågor förljer man nog ändå.
Kan man leverera det specifika och visa att man bryr sig då kanske det vänder och gemene är beredd att betala tills det vänder igen.
Det fria ordet har kanske distansierats allt för långt bort från kärnan och det visar sig bli allt för generellt då frågor globaliseras.
Social Media är en central fråga om man vill visa att man bryr sig och lyssnar eller ej.
Tror nog att vi är inne i en intensiv fas då Diversifiering är nödvändig och att man försöker visa att man bryr sig lokalt och specifikt kring centrala humanistiska frågor. Inte flumma ut. Det gäller nog för media att kavla upp ärmarna och åka ut och fråga människor om vad dom vill ha svar på.
Oavsett hur långt borta från familjen det gäller. Familjer, byn, stan, regionen o.s.v. Eftersom allt idag blir mest ytligt och upprepas så är man inte unik.
De borde leta efter det unika. Humanistiska perspektivet troligen.
Leroy
14 maj, 2009, 23:14
Att Twittra är ju lite att vara intensiv men kort och konsis men det blir ju ofta så fel för det tar tid innan tanken blivit förstådd och tekniken är än så länge inte tillgänlig för gemene.
Därför mÃ¥ste man acceptera att de som nu inte längre köper tidningar just börjat lära sig använda “Spindel väven” -Internet full av olika trÃ¥dar och att det tar ett tag innan man sorterat ut vad läsare efterfrÃ¥gar.
Leroy
14 maj, 2009, 23:17
D.v.s Man får inte ha för höga förväntingar om läsare eller morgondagen eller tror för mycket på att man blir läst, är efterfrågad eller förstådd om man inte väljer attt prata-kommunicera med den som läser.
Kommunikation!
Leroy
14 maj, 2009, 23:20
Det vore intressant om du bemötte siffrorna.
15 maj, 2009, 00:38
[...] försökte mig på en liknelse i diskussion med Paul Ronge, som också skrivit om det här efter ett inlägg av Joakim Jardenberg, genom att säga: om man [...]
15 maj, 2009, 00:48
Twitter är dåligt för långa resonemang. Men folk hakar upp sig på betalmodeller för mycket. Det är strukturen det är fel på, inte betalmodellerna. Betalmodellerna löser sig om man hittar en fix för strukturproblemen.
15 maj, 2009, 09:12
Jag tror ändå att events och t-shirts är framtiden. Jag skriver om det hela tiden. Events och t-shirts skriver jag. Om och om igen. Events och t-shirt. Du kan aldrig säga att du inte visste. Events och t-shirts. Och events.
Events:
http://bisonblog.blogs.com/blog/2009/05/s%C3%A5-blir-ditt-nyhetsmagasin-framg%C3%A5ngsrikt-p%C3%A5-och-utanf%C3%B6r-n%C3%A4tet.html
T-shirts:
http://bisonblog.blogs.com/blog/2008/04/du-kan-ta-vrt-i.html
15 maj, 2009, 09:31
[...] Paul Ronge ger sig också in i debatten med Joakim Jardenberg om det går att räkna hem några intäkter på [...]
15 maj, 2009, 09:41
Leroy: Tack för (som vanligt) tänkvärda inlägg. HÃ¥ller med om att media mÃ¥ste tänka “tvÃ¥vägs” i sin kommunikation och anamma sociala medier. Detta med att “lyssna pÃ¥ folket” var ju exempelvis mycket större fokus pÃ¥ förr, man Ã¥kte “ut i stugorna” och intervjuade. DÃ¥ det fanns resurser, tydligen. Kanske sluts cirkeln via nätet?
Bisonfredrik: Hahaha lol…
15 maj, 2009, 09:50
Annonsintäkterna är försvinnande smÃ¥ pÃ¥ nätet. Av en miljard stÃ¥r nätet för 50 miljoner för de 5 största lokaltidningarna visar TU’s internetbarometer. Det betyder att nätupplagan inte är en intäktskälla, snarare en ‘cover my ass’-försäkring. Den dagen ledande svenska dagstidningar börjar ta betalt för nätupplagan kan man pÃ¥ allvar börja studera den svenske morgontidningsläsarens betalningsvilja. Än sÃ¥ länge är det mycket spekulation. Utmaningen är väl närmast att det krävs samordning mellan konkurrenter för att ingen part skall förlora för mycket pÃ¥ att vÃ¥ga ta steget.
15 maj, 2009, 10:04
Tack Jacqueline, det var precis den siffran jag var på jakt efter (tror den finns i Medievärldens papperstidning några hundra mil härifrån)!
Chapeau från Antibes för ett viktigt inlägg i debatten.
(Finns du på Twitter? Där diskuteras detta nu intensivt.
15 maj, 2009, 10:32
Prasselmedia som någon annan väldigt fyndigt kallade dom måste tänka om rejält och inse att den traditionella dagstidningen är utrotningshotad på grund av samma sak som hände Internet i dessa korta historia:
I Internets barndom 1994 och 1995 var portalerna Passagen och dylika hajpade enormt för dit skulle man gå och hitta allt. Dessa var upplagda som dagstidningarna är idag dvs allt möjligt. utvecklingen gick precis tvärtom till nischade sajter om tex. Triumph Bonneville eller Borderterriers avelsplaner. Samma sak med dagstidningarna. I den form de är idag kommer de att dö till förmån för veckomagasin där man kan i lugn och ro förbjupa sig i den goda journalistik som alla pratar om men som så ofta lyser med sin frånvaro i dagspressen där upprapade TT telegam, börslistor, illa skrivna reportage av journalister utan någon kompetens inom sakområdet ( klimat, energi, IT, osv osv). Så Internet med dess oändliga konkurrens gör ju att de lysande journalisterna lyser med och simundervisningsjournalismen kommer att falla in i dödskuggans dal.
Mitt lilla bidrag om utvecklingen
Trevlig Helg och det finns mer vildsvinstekar i frysen så säg bara till!
15 maj, 2009, 13:17
Personligen läser jag Nyheter24 och DagensMedia istället för Expressen med flera. Betala för nyheter på nätet? Tror inte det! Det går alldeles för enkelt att få nyheter utan att betala. Det finns Flashback som alltid är snabbast med skvallret och ibland är det sant och ibland inte, ungefär som med det gamla mediegardet. Allt som skrivs skall alltid vägas för eller emot. Men betala, icke sa nicke! Ungefär som det ryktas att Facebook skall säljas och köparna vill ta betalt för medlemskapet.Glöm det säger just nu över 2 miljoner användare and counting.
15 maj, 2009, 13:28
Ramona: Du har ju rätt idag, men vad händer när det inte längre blir enkelt att fÃ¥ nyheter utan att betala? Är inte tvärsäker i denna frÃ¥ga, men tror pÃ¥ principen i längden: “No pay, no play”
Nils Dacke: Du har ju helt rätt i att nischat vinner och kan betala sig (Rapidus, WSJ). Har inte tjänat in till någon vildsvinsstek, men du är alltid välkommen till mig på fika när du lämnar smålandsskogarna och armborsten
15 maj, 2009, 13:34
Hej Paul, jag skulle gärna vilja följa dig och diskussionen på Twitter men hittar dig inte. Är ju inte direkt världsbäst på alla nyheter, är med själv men har bara 3 followers, men hur hittar jag dig?
15 maj, 2009, 14:41
Betalningsmodeller för media (nyheter, film, musik etc) är fantastiskt intressant. Gissningsvis kommer vi se tillbaka pÃ¥ den här perioden som “dÃ¥ vi ännu inte visste hur det skulle lösas”.
Tycker att jämförelsen med musikbranschen är relevant (om än inte klockren). På tio år gjorde de inget för att lösa problemet utan klagade på nedladdning. Sedan kom Spotify.
Tidningar klagar inte på samma sätt utan hittar dvd-modeller etc som du säger. Men funderar de i termer av spotifiera nyheter - och med det menar jag att ta reda på hur folk faktiskt vill ha tidningens innehåll serverade och redo att betala för dem?
En annan frÃ¥ga är - vad är tidningens identitet (för inte är det väl som dvd-distributör…)? Det som sociala medier VERKLIGEN gjort med folk är att lära dem att uppskatta personlighet, passion och trovärdighet. För det levererar bloggarna, Twitter, forumen etc. Och i ärlighetens namn hittar jag inte det hos svenska tidningar idag. Eller sÃ¥ kan de inte kommunicera det (till mig iaf…).
Exempel: Jag har hört att Expressen gjort ett veckoligt fotbollsmagasin med kvalitetsreportrar (bl a inlånade från bästabästa Offside) - ett magasin jag inser att jag skulle betala bra för. Däremot kommunicerar de inte med mig. Jag prenumerar på deras fotbolls-rss och skulle lätt acceptera en reklampuff för deras fotbollsmagasin.
Känns inte den (troligtvis ganska lilla) kanalen som en straffspark där bollen ligger kvar på straffpunkten?
15 maj, 2009, 15:11
Olle: Urbra synpunkter, som vanligt adderar du värde i diskussionen. Jag håller med om att tidningen måste reflektera om sin identitet och lära från sociala media.
Den nästan filosofiska frÃ¥ga jag nu diskuterar pÃ¥ Twitter är om journalistiken kommer att finnas som yrke eller om vi alla, som har tillgÃ¥ng till verktyg och plattformar i nÃ¥gon mening blir reportrar/fotografer. Nästan för tungt för en fredagseftermiddag, men när Aftonbladet tvingas lÃ¥ta 100 gÃ¥…:-(
Ramona: Mig hittar du på @paulronge på Twitter. Jag följer en jäkla massa spännande människor. Välj bland dem sedan så tror jag du får många som följer dig tillbaka.
Trevlig helg!
16 maj, 2009, 16:28
Ser med glädje på den vikande marknaden för tidningar.
Varför?
Jo för att det skrivs såååå mycket skit vi inte behöver, och saknas sååååå mycket vettig journalistik. Med en utbildning vid JH i Stockholm på 70-talet skäms jag ärligt för vad media idag presenterar.
Och…. var finns journalisterna i debatten.? De är inte och har aldrig varit särskilt självkritiska om sin roll.
17 maj, 2009, 08:45
Hej Anders,
tycker du generaliserar litet. Det finns bÃ¥de bra och dÃ¥lig journalistik, kanske har höjden blivit högre och bottennivÃ¥n lägre. Tycker INTE journalistiken är sämre idag än när jag jobbade pÃ¥ Aftonbladet - däremot förundras jag över att vi (läsare) köper trams som om Linda i Robinson ska vara “varmare och öppnare” (AB idag). Lite rÃ¥tt fÃ¥r vi den journalistik vi som köpare förtjänar. Tidsandan är annorlunda, som du pÃ¥pekat tidigare, än pÃ¥ pÃ¥ 1970-talet.
Ett antal journalister finns i den debatt jag medverkar i med detta inlägg: Thomas Mattsson, Expressen, Thomas Frostberg, Sydsvenskan, Mikael Zachrisson, Veckans Affärer, Anders Ahlberg i Medievärlden, för att nämna några. De flesta med ganska självkritika inlägg när det gäller medias framtid. Mycket av debatten förs på twitter - http://www.twitter.com
Tyvärr verkar ju inte upplagorna minska på grund av skit i tidningarna utan att vi kan läsa skiten gratis på nätet.
Ha det bra och lycka till med ditt projekt!
18 maj, 2009, 08:19
Nu har jag och min granne i skogen suttit i helgen på varsin stubbe och analyserat prasselmediavärlden. Han har prenumererat på DN i över 50 år och har lokaltidningen också i prasselformat. Utöver det läser han svd, unt, sydsvenskan och göteborgsposten på nätet. Såledens en person med både erfarenhet och kunskap om traditionell och ny media.
En spontan kommentar angående medias förflackning var att dn hade 14 sidor om princessförlovningen vilket var anmärkningsvärt. Han tror precis som jag att dagstidningens tid är över och att veckomagasin som typ Newsweek är vad folk kommer att ha i framtiden då en dagstidning är för mycket plock av allt där egentligen väldigt lite intresserar en och det är individuellt vad.
Kvällstidningarna är för att tala klimatforskningspråk over the tipping point eller point of no return