Diskussionen om bloggarnas värde eller inte fortsätter och spännvidden i åsikterna är stor. Från att de är “snattrande idioter” till “De Nya Medierna” som ska ersätta stelbenta “Gammelmedier”.
Jag tycker uppdelningen i “Nya medier” och “Gammelmedier” är idiotisk och ungefär lika konstruktiv som denna extremfamilj vid matbordet: Fadern: “Håll käften och ät slyngel! Bli torr bakom öronen!” Sonen: “Håll käften gubbjävel! Sluta klappra med löständerna!
Så här säger den förr så intellektuellt spänstige Jan Guillou om bloggarna:
“Vi måste förhålla oss iskalla till påtryckningarna (från nätet) och försöka få snattrarna där ute att begripa, att i riktiga medier publicerar man det som är sant, det som är relevant, det som är kontrollerat och det som är i överensstämmelse med förtalslagar och sånt där. Det kan ta tid att få de här nissarna att begripa det.” (Sagt i SVT:s Babel)
Sant, relevant och kontrollerat var det, alltså. Pamela Andersons “tuttchock” i någon tidning häromdagen (ena bröstet råkade slinka ut) - Relevant? Mikael Persbrandts påstådda inläggning på alkoholisthem - Sant?
En gång beundrade jag Guillou som en journalistikens och medieretorikens Muhammed Ali: vass i repliken, snabb och tonsäker i analysen, med ett äkta patos för sanning och rätt. Idag är han, när det gäller bloggandet, precis som Ali i sitt Parkinsondrabbade slutskede: Trött, punchig och ringmärkt. Det är med vemod jag ser att Guillou inte längre vet vad han pratar om, eftersom han enligt egen utsaga inte ens går upp på nätet. Och då blir det snatter och goja.
Efter Katten Måns kommer Bill, i form av professor Bo Rothstein som högfärdigt försöker leda i bevis att bloggandet har noll och intet värde.
Sant som det är sagt tycker Bull, det vill säga Peter Fröberg Idling på tidningen VI, och talar om bloggandet som “amatörernas afton” samt anser att bloggarna saknar allt vad publicistisk idé heter.
Martin Schori på Dagens Media gläfser mest urskillningslöst (”bloggarnas kackafoni är outhärdlig”) och vinner ledigt priset i kategorin argaste blogghatare här i Newsmill.
Ändå finns (samtidigt med egocentriskt pladder, bakslug produktlansering och illa genomtänkta tankar) väldigt mycket intelligens, värdefull information, generösa länkningar till andra, samt tung opinionsbildning i de många bra bloggarna. Se här bara hur “Deeped” i sin blogg fullkomligt dräper Dagenzzz Nyheters påstådda scoop om kraferna bakom FRA-kampanjen med den enkla frågan: Vilka intressen betalade i så fall och i vilket syfte?
The real mymlan, Same, same but different, Deepedition, Uppstuds, Signerat Kjellberg, Mina Moderata Karameller, Beta Alfa, Magnus Tankar, Politikerbloggen, Promemorian, är bara några av de bloggar som jag värdesätter.
Bland de bästa bloggarna under senare år finns ju också journalister som Fredrik Virtanen och Martin Jönsson. Det gör just journalisters hets mot “kakafonin” och “snattret” ännu mer märkligt.
Ibland är det bra att ha en yttre fiende när man sluter fred. Jag tycker traditionella medier och bloggvärlden ska enas mot den värsta digitala parasithärden: Ocensurerade anonyma mobbande kommentatorer.
Det är uselt och slappt att som Martin Schori på Dagens Media gör bara släppa in dyngan. Ingen bloggare med självaktning gör så. Man kollar att inlägget inte är ärekränkande, bryter mot etiken eller uppenbart är skriven av någon så dyngrakt berusad så att bokstäverna dansar polka i kommentarsfältet.
Jag kollade Sofia Mirjamsdotter (Mymlan) när hon började blogga på Aftonbladet och såg direkt att hennes kommentarer granskas innan de publiceras. Detta gör alltså henne till en betydligt bättre och mer seriös publicist än Schori.
Min slutsats: Bloggarna ska hålla sig för goda att ge sig in i mediestofilernas pajkastning och att slänga infantila etiketter på media. Washington Times Post, Le Monde eller Svenska Dagbladet - “Gammelmedia”? Skärp er!
Här ser vi i alla fall Aftonbladets Jan Helin och Kalle Jungkvist i samspråk med några viktiga bloggare på Aftonbladets webb-tv och det är ett hoppfullt tecken i tiden.
Jag skulle vilja se sonen vid matbordet svara farsan: “Ta’t lugnt och tänk på blodtrycket. Men du FÅR gruffa litet. Jag älskar dig ändå”.
/Paul Ronge
Andra skriver intressant i bloggvärlden.
Det här inlägget skrevs torsdag, mars 12, 2009.
Tags: Guillou, journalister, medier, Newsmill, resum��, Virtanen, Washington
Du kan följa alla kommentarer till inlägget via RSS 2.0 feed.
Du kan svara på inlägget eller Trackback från din egen sida.
12 mars, 2009, 12:38
Bra skrivet Paul, det känns som det är dit vi är på väg och vi är nära. Man får gruffa och ändå tycka om varann och jag tycker om papperstidningar och journalistik trots att det gruffas.
12 mars, 2009, 14:00
Tack för uppskattningen - den går också at andra hållet Paul.
Min uppfattning är att traditionell media och bloggar lever i symbios vare sig de vill eller inte. Media är verkligen en bransch som förändras och det är alltid groll. Manminns vilket liv det var när handsättning gick till maskinsättning till datorer och redaktionsvåningen och sätteriet var i krig om vem som skulle få trycka på vilken knapp på tangentbordet.
Det är bara hålla ut. Vi behöver varandra.
12 mars, 2009, 15:44
En löftesrik Rioja tillsammans med ett antal Reserva Especial…
Det är en fin samling bloggar som jag har fått hamna tillsammans med när Paul Ronge i den mycket läsvärda texten Om bloggsnatter och stofiler och debatten om bloggarnas värde nämner ett antal av de bloggar han värdesätter. De han nämner är The real mym…
12 mars, 2009, 16:17
Tack för att få vara en del i din uppräkning av bloggar du värdesätter. Som jag skrev i min blogg, med anledning av det här inlägget, så känner jag mig som en representant för den partipolitiskt obundna västsvensken med avsaknad av journalistisk utbildning och utan en enda fot inne i PR-branschen.
Själv tycker jag att du i debatten om bloggar och traditionell media har varit ett välgörande rättesnöre som har balanserat upp debatten på ett kanonbra sätt.
12 mars, 2009, 16:24
Tack för alla vänliga ord för inlägget.
Fredric: jag säger som jag svarade Mymlan på Twitter:
Du är värd varje bokstav av beröm för ditt bloggande!
12 mars, 2009, 18:16
Hej Paul,
Ja, det vore som att säga att kvinnor inte behöver män, eller människor inte behöver luft. Självklart måste papperstidningar och bloggare dra nytta av varandra. Själv prenumererar vi på Göteborgs Posten ( bor på Tjörn) och så köper vi GT eller Aftonbladet minst ett par ggr i veckan. Dessutom läser jag tyska och engelska tidningar på nätet.
Förr, innan Marklunds och Guillous klaverbrak, köpte vi tidningarna varje dag. Därför tycker jag precis som du, att det är högst märkligt hur Guillou kan uttala sig nedvärderande om något som han inte ens känner till.
Tack för bra inlägg på en mycket bra sida…som jag också kikar och läser ganska ofta.
13 mars, 2009, 06:01
[...] Om bloggsnatter och stofiler- Tack Paul Ronge. [...]
14 mars, 2009, 01:03
[...] pågått länge kring medierna och de fria skribenterna utan personligt ansvar skriver Paul Ronge en bra artikel om bloggsnatter och stofiler. Läs den och följ bra länkar från hans [...]
14 mars, 2009, 19:29
På ett närmast komiskt övertydligt sätt visar du att jag har rätt i min kritik av bloggosfären. 1. Du förvränger mitt argument - jag har aldrig sagt att bloggandet har “noll och intet värde”, utan att dess positiva betydelse för en deliberativ demokrati starkt kan ifrågasätts. 2. Istället för att bemöta min argumentation i sak kastar du ur dig, på typiskt bloggmanér, en förolämpning (att jag skulle vara “högfärdig”). Därmed visar du att min och andras kritik stämmer rätt väl, bloggare bidrar inte till en hög kvalitet i det offentlig samtalet och förmår inte att föra en civiliserad intellektuell diskussion.
Vänliga hälsningar
Bo Rothstein
14 mars, 2009, 23:11
Bo: Tack för att du noterat mitt inlägg och svarar här!
Jag kallar dig inte högfärdig - däremot tycker jag ditt resonemang är “högfärdigt” när du slår fast att du har en hemsida, inte en blogg. Jag har heller inte direktciterat dig på att bloggandet har “noll och intet värde”. Däremot tycker jag det är en rimlig tolkning av ditt resonemang. Detta trots din brasklapp om att enskilda bloggare kan vara intressanta.
Om du, till skillnad från exempelvis Guillou, studerar bloggvärlden lär du se att det finns så mycket seriositet, engagemang, kunskap och sanningslidelse att du mycket väl skulle kunna kalla din hemsida en blogg. Utan att skämmas.
15 mars, 2009, 01:37
Hej, det är väl en petitess i sammanhanget om det är mig eller mitt resonemang du väljer att förolämpa istället för att ta en argumentation i sak. Det är, igen, frågan om den deliberativa demokratin som intresserat mig - jag hyser inget tvivel om att mode- och skönhetintresserade finner stort värde i t ex Blondinbellas blogg.
Min hemsida är de facto ingen blogg eftersom där förutom en del sakupplysningar om mig själv enbart finns texter som redan varit publicerade och därmed granskade av någon professionell journalist, dvs av någon annan än mig.
Vänliga hälsning
Bo R
15 mars, 2009, 08:04
Det är ingen petitess om jag väljer personangrepp eller att angripa ett resonemang.
Det är också dubbelt högfärdigt att använda ett begrepp som nästan bara statsvetare och semantiker känner till “deliberativ demokrati” (Här finns förklaringen i NE: http://www.ne.se/l%C3%A5ng/deliberativ).
Bloggarna är bra för demokratin i alla dess former, “deliberativa” eller ej.
Du skriver också på din hemsida:
“Enligt min erfarenhet är möjligheten till anonyma kommentarer något som förgrovar argumentationen och försämrar diskussionen”.
Visste du att i många traditionella medier släpps de anonyma nätmobbarna fram helt utan granskning, medan de allra flesta bloggare granskar kommentarer och i förväg raderar rena personangrepp, invektiv och kränkningar?
Så mycket för den allena saliggörande granskningen “av någon professionell journalist”, den gäller inte allt material i traditionella medier.
Så professor du är så har du helt enkelt inte koll i den här frågan.
Men tack för spänstiga inlägg och ha en skön söndag!
15 mars, 2009, 23:07
[...] Sandra Jacob kommenterar här. Det verkar som om Paul Ronge gillar Dagens Medias nya grepp, enligt den här i övrigt mycket intressanta bloggposten om de numera ganska tråkiga motsättningarna mellan bloggvärlden och de etablerade [...]
16 mars, 2009, 06:11
SSBD är på kornet som vanligt! Jag är jätteglad att Dagens Media tänker om och gör som Resumé, så att stollarna åtminstone finns registrerade vid ren ärekränkning osv.
DM:s “kommentatorer” tillhör de absolut slafsigaste, mest illvilliga, mest benägna till personangrepp och mest oförmögna att skriva på korrekt svenska. Blir det litet svårare för dessa personer att kommentera kanske de tänker sig för (om förmåga till eftertanke överhuvud taget finns) innan de trycker “skicka”.
16 mars, 2009, 09:35
Även Wolodarski i DN har varit inne och nosat på området då fenomenet är övertydligt i USA tex att många dagstidningar gått omkull. Han försvarar traditionell journalism med att bara i tidningar med ekonomiska resurser kan man göra djuplodande analyser och faktahämtning respektive kontroll. Detta är ju sant att de sociala medierna är flackare men jag håller inte med. Jag läser hellre e blogg skriven av en expert inom området tex. kärnkraftsteknik eller klimat än att få det filtrerat av en journalist som inte har den naturvetenskapliga utbildningen och min tro är att vi står inför ett paradigmskifte i så måtto att ett filter mellan oss och verkligheten, journalisterna är ett skrå under stark förvandling.
Professor Rothstein har tyvärr samma åsikt som Alexander Bard, att dom är det utvalda folket. Det som hänt och som är revolutionerande är att tröskeln för att skriva ner sina åsikter och torgföra dom utanför fikarummet har försvunnit. Precis som i fikarummet så blandas högt och lågt och inget är konstigt med det. Till Rothsteins försvar ska sägas att han försvarade Susanne Dodillets rätt att ha en avvikande uppfattning i sin avhandling som i och för sig avhandlades i en epost konversation men som las ut på nätet i efterhand. Slutsats: Det som händer är att debatten demokratiseras och det känns dubbelt konstigt att en professor i statskunskap inte fattar eller inte vill fatta vad som sker. Detta är inte slutet utan början på en revolution inom vårt sätt att organisera demokratin. Spänn fast säkerhetsbältet Bosse för nu åker vi!
Ps. Välkommen till Bloggvärlden Bo Ds.
16 mars, 2009, 23:01
Ramona!
Skall man ha transparans så skall hela historier få bli lyfta inte halva sanningar! Direkt inblandadeskall få berätta sin syn.
Det syns vilka 8 som följer denna blogg just nu : http://twitter.com/DOSanningen
Man får väl hoppas att insikt, förstånd, etik, moral och helikopter införskaffats.
Leroy
16 mars, 2009, 23:02
Transparans = Hela sanningen.
Olika perspektiv…
Leroy
16 mars, 2009, 23:04
Olika perspektiv, etik o moral = Social media
Tänka efter före.
Leroy