Att Twitter har nått en kritisk massa kunde vi läsa i en mängd blogginlägg och tidningsartiklar för någon månad sedan. Ungefär samtidigt anordnar försäkringsbolaget Europeiska (som vi arbetar med) och deras sajt Resdagboken en fest på ön Koh Tao i Thailand. Fler än två tusen ungdomar, mestadels svenskar, dök upp och lyssnade på Timbuktu. Och chattade med vänner och familj hemma genom en Bambusersändning på Resdagboken.se.
Som ett experiment använde vi hashtaggen #rdb09 på Twitter och andra webbtjänster. Europeiskas representanter på plats gick runt och informerade om Twitter-hashtaggen, Youtube-, Bloggy- och Flickr-taggar för evenemanget. Det visar sig snabbt att väldigt få använder Flickr. Och nästan ingen kände överhuvudtaget till Twitter (eller Bloggy).
I detta nu genomför jag också en enkät modell mindre om ungdomars medievanor. Hittills 60 respondenter på Nackademin. Resultatet: 4 av 60 använder Twitter. I en relativt IT-litterat grupp. Ingen SIFO direkt, men utan att sticka ut hakan vågar jag påstå att svenska ungdomar inte hittat till Twitter - än.
Den här hypotesen (som jag tyvärr inte kan styrka med statistik) kontrasterar mot internationella siffror. Tidigare var, enligt en rapport från MobileYouth, 25-34-åringar den dominerande åldersgruppen, men nu har åldersgruppen under 25 tagit över tronen (25 procent av Twitters användare är i denna åldersgrupp).
Varför skriver jag om det här, för att raljera över att Twitters svenska “kritiska massa” bestÃ¥r av 30-somethings med medieyrken (i medieyrken räknar jag in politiker)? Nej, som en pÃ¥minnelse att företags och organisationers kommunikationsarbete handlar om att fiska där fisken finns. Lyssna pÃ¥ rätt plats. Om ni vill ha en dialog med ungdomar är inte Twitter den bästa platsen i dag. Den kan bli det och det kan gÃ¥ fort. Eller som Fredrik Stenbeck skriver i ett blogginlägg där han undersökt yrkesnärvaron pÃ¥ Twitter:
“Eftersom media bevakar ämnet sÃ¥ hÃ¥rt just nu sÃ¥ ökar givetvis spridningen dag för dag och att mikrobloggen har slagit är inte nÃ¥got jag säger emot, men att den blivit nÃ¥got som gemene man hÃ¥ller pÃ¥ med tror jag är en överdrift i detta läge.”
Själv rekommenderar jag ändå en företagsnärvaro på Twitter eftersom tjänsten har många fördelar och sidoeffekter. Inte minst som inkörsport för att lära sig lyssna och konversera med människor online.
Men tyvärr kära Twitter. Swedish kids are just not that in to you.
/Stefan Ronge
Det här inlägget skrevs tisdag, mars 10, 2009.
Tags: medievanor, sociala medier, stefan, Twitter, ungdomar
Du kan följa alla kommentarer till inlägget via RSS 2.0 feed.
Du kan svara på inlägget eller Trackback från din egen sida.
10 mars, 2009, 14:53
At the latest Daytona Sessions (vol. 2) Katarina Graffman talked about how kids today may appear computer literate, but that in fact they’re just good at learning how to use a few specific services. They are not inclined to switch services, and should they do it they perform poorly in learning how to use them. Older people are more used to moving between services.
The whole talk: http://www.daytona.se/sessions/vol2/katarina
10 mars, 2009, 15:23
@frebro: Thanks for the comment. You might have a point. But it contradicts how Twitter is used in other countries (check out the report from MobileYouth). According to MobileYouth Twitter users under 25 is currently the fastest growing, and largest age group. I was at Daytona Sessions 2, heard the speech from Graffman (which was really interresting) and wrote about it here: http://www.rongekom.se/?p=806
But again, if I’m right and Swedish kids are absent on Twitter, I think it could change in a heartbeat. They are fluent in IM and sms (according to Graffman). The leap to Twitter in terms of learning the service isn’t huge.