Vägverkets PR-byrå borde återlämna arvodet

Öppet mål för Uppdrag Granskning
Vägverkets generaldirektör Ingemar Skogö fick schavottera i Uppdrag Granskning igår. Samtidigt hade Vägverket anlagt kreativ moteld och lagt ut hela bandupptagningen av UG-intervjun på hemsidan.
Igår skrev jag att Vägverket måste bevisa att viktiga budskap i Skogös resonemang klipptes bort, annars blir greppet att lägga ut hela intervjun poänglöst.
Idag kan jag - efter att ha sett programmet - konstatera att Uppdrag Granskning klippt relevant och att Skogö stod lika försvarslös som en målvakt i ett 40 meter brett fotbollsmål. Den utlovade motelden blev en pysslocknad tändsticka.
Skogö kunde helt enkelt inte svara på frågorna om varför Vägverket har räknat med samma bensinpris i en massa år framåt, varför samma konsulter som gjorde den samhällsekonomiska analysen nu får pengar för att analysera sig själva, varför verket kastade kombinationsalternativet i papperskorgen, varför miljö och klimatpåverkan inte tagits i mer i bedömningen och så vidare.
Svarslös, svarslös och åter svarslös tvingades Skogö svara reportern: “Det vet du bättre, det är ju du som har läst på”.
Jag om någon vet från mina krishanteringar att Uppdrag Granskning kan “gangstra”, undanhålla intervjupersoner att ge sina bästa argument, intervjua under falska förutsättningar och fabulera med kameratricks. Men detta var inte en sådan gång. Och de som inte hade läst på och gjort sitt jobb var Vägverkets PR-byrå eller egna medierådgivare.
Vägverkets PR-byrå bör med av skammens rodnad blossande kinder lämna tillbaka allt arvode för denna mediehantering, ty den var undermålig. Skogö borde varit väl medietränad och förberedd för just den typ av frågor han fick. Utifrån de förutsättningar han fick hade han ju inte en chans. Ett minimikrav är att man sätter en tidsgräns för en sådan intervju och att en informatör efter utsatt tid kommer in, rycker Skogö i armen och säger, nu är intervjutiden slut. Dags att gå till nästa möte.
Som jag sade igår: “Revolten är av godo. Men medias makt är stark och bör inte underskattas. Ju förr stapplande steg blir spänstiga och bestämda, desto bättre.”
